Saffran gul

Kolla in filmen!!!

Saffran är vår lilla rultiga hedenhöshäst. Henne köpte vi 1997 och i och med det förverkligades en dröm som jag har haft ända sedan jag var så där en sju-åtta år. Drömmen om en egen häst! I mitt vuxna liv fanns det dock inte tid och möjlighet förrän då.I ett ögonblick av klarsyn hade jag bestämt mig för att finna en häst som skulle klara av att vissa dagar endast få gå och skrota i en hage och skjuta alla planer på en tävlingshäst åt sidan. Och så fann jag Saffran, eller Rosett som hon då hette (HUR kan man döpa en häst av hennes kaliber till detta?!) i Jokkmokk av alla ställen. Hennes ursrpung är för mig dolt i mörker men hon är nu ca åtta år och en korsning mellan fjording och nordsvensk brukshäst och troligen född i Småland. Och hon är precis den häst jag ville ha! En Flatcoated Retriever i hästformat! Pigg och glad, gillar att jobba, stabil och mycket omtycklig och spontan apportör! Vad mer kan man begära!? Hon var inte mycket riden när jag köpte henne men vi försöker att utbilda oss i både dressyr och hoppning. Men mest är vi skogsmullar och det finns inget roligare än att bege sig ut med Saffran i skogen. Hon är klart terränggående och lika mycket stigfinnare som jag är. Till skillnad från många andra hästar får hon sällan bråttom på vägen hem utan hon kan verka nästan besviken över att promenaden är på väg mot sitt slut. Att umgås med Saffran är min säkerhetsventil mot ett stundtals utbrännande jobb och andra krav och frustrationer i livet. Man blir glad av henne!

Och med uppfödning i blodet var inte steget långt att betäcka henne för att få ett Saffranföl som förhoppningsvis skulle få hennes trevliga lynne men som kanske skulle kunna bli något större och en mer passande häst för mig om tävlingsambitionen vaknar. Så hon betäcktes med Bobbo, ett svenskt halvblod .En typmässigt halvt vansinnig kombination för två mer olika hästar får man leta efter....Saffran är 146 cm och bastant men rörlig,Bobbo är högelegant och endast 180 cm i mankhöjd!Men jag trodde behårt på kombinationen. Och den 13 juni 1999 föddes ett föl som fick heta Kanel .(Vi återanvände namnet efter hunden Kanel som flyttat hemifrån!) Och vilken liten skönhet! Hon har fått det bästa av sina föräldrar. Elegant men med massa, rättställd och mycket rörlig med kallblodets förmåga att hålla reda på fötterna! Hon skall bli OS häst i fälttävlan påstår hon....Vår Kanel är nu i april-00 lika hög som sin mor och en mycket trevlig unghäst som är snäll och sällskaplig men med många rävar bakom öronen och nu lite lagom unghästobstinat.Men blir hon alltför odräglig så jag måste säga till henne tar hon snabbt reson och muttrar "ja,ja...jag skulle ju bara prova lite..." och så är hon snäll ett tag igen!

Klicka på småbilderna så får du se dem i större format